Syfte:

Varför ska vi använda oss av digitala verktyg i skolan? Enligt läroplanen skall vi ”ansvara för att varje elev efter genomgången grundskoleutbildning kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande”.

För att få en större insikt i vad forskning på området om digitala verktyg i skolan säger, så enades vi i lärargruppen om att läsa boken; ”Lyckas med digitala verktyg i skolan” av John Steinberg. Vi bearbetade boken genom att först läsa och sedan hålla lärande samtal kring bokens innehåll. De viktigaste slutsatserna och de lärdomar vi tillsammans dragit, utifrån såväl text som diskussioner i lärgruppen, vill vi lyfta fram här. Målet är att omsätta dessa tankar i praktiken för att kunna implementera digitala verktyg på ett väl fungerande sätt med en pedagogisk tanke bakom som gynnar eleverna i sitt lärande. De lärdomar vi dragit i lärgruppen ska även ge avtryck i vår IT-plan på skolan.
Följande slutsatser och lärdomar har vi dragit i vårt lärgruppsarbete:
Författaren betonar genomgående i boken att man måste ha en genomtänkt pedagogisk tanke bakom allt man gör i skolan, så gäller även vid användningen av digitala verktyg. Vilket resultat vi får är beroende av vilken elevsyn, kunskapssyn samt vilken syn på lärande skolan och kollegiet har. Digitala verktyg i en miljö utan en genomtänkt metodik kommer inte att leda till ökad kvalité och ökad måluppfyllelse.

En spännande modell, den så kallade EUMO-modellen(SAMR) av Ruben Puenteduras, åskådliggör på ett tydligt sätt hur man kan arbeta med digitala verktyg på olika nivåer för att nå olika grader av kvalitét i lärandeprocessen. (EUMO står för Ersätta, Utveckla, Modifiera och Omdefiniera.) Vi anammade denna modell och bestämde i vår lärgrupp att försöka utforma vår undervisning i enlighet med modellen, detta för att i högre grad än nu försöka nå de högre nivåerna i modellen.

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Lyckas med digitala verktyg i skolan av John Steinberg
Vi känner igen oss i Skolverkets utvärdering av användandet av digitala verktyg i svenska skolor från 2013. Denna utvärdering visar att de allra flesta pedagoger inte kommer högre upp än nivå två i modellen ovan. Detta innebär att tekniken oftast endast ersätter papper och penna eller används för processer som även tidigare var möjliga. För att nå nivå tre krävs att man tänker om och hittar nya vägar i undervisningen och ser på elevens lärande utifrån ett annat synsätt. Tekniken möjliggör andra dimensioner av lärande som inte kan nås på samma sätt med andra undervisningsmetoder. Den sista och högsta nivån i modellen innebär att man använder digitala verktyg för att åstadkomma nya metoder/ uppgifter för att nå en högre kvalitét i elevernas lärande som tidigare var omöjlig. Ett exempel på ett sådant arbetssätt är att eleverna sparar sina arbeten i en gemensam molntjänst som t. ex Drop box. Fördelen med detta förfarande är att eleverna kan se varandras arbeten och därmed ge kamratrespons för att komma vidare i sitt lärande. Som lärare har man även allt samlat, det är lättillgängligt och man kan kontinuerligt ge respons under arbetsprocessens gång. På så sätt kan man mer systematiskt följa elevernas lärandeprocess.

Vi tycker att ovanstående modell är tydlig och åskådliggör teknikanvändandet på ett bra sätt. Vi själva anser att vi i vår egen undervisning befinner oss på nivå ett och två i modellen. Vi försöker därför i denna lärgrupp lyfta upp vår undervisning för att nå högre upp i modellen och på så sätt stärka elevernas lärande. Att bara undervisa på nivå ett och två innebär inte att det ej behöver vara stimulerande för eleverna. Vi förkastar därför inte sådan IKT-undervisning, då vi tydligt kan se ute i våra klassrum att eleverna ofta tycker att det är roligt när digitala hjälpmedel används och att de därmed även blir mer motiverade att lära. Vi har dock fört diskussioner tillsammans i lärgruppen kring hur vi ska försöka nå de högre nivåerna i modellen. Vi har därför tillsammans med vår partnerskola i Tyskland beslutat att genomföra ett gemensamt “Mirror example” för att kunna utvärdera hur eleverna stärks i sin motivation och i sitt lärande genom ett nytt sätt att tänka kring IKT-användandet i undervisningen. Vi konstaterade nämligen ganska snabbt efter det att vi läst boken att det för att nå de högre nivåerna i modellen krävs att man har ett annat tänkande kring sin undervisning, andra tidsramar och ett annat sätt att förbereda sina lektioner. Till exempel måste det få ta tid att kolla att eventuella appar som ska användas är aktuella och ändamålsenliga osv.

Författaren räknar även i sin bok upp några vanliga fallgropar som skolor lätt kan hamna i när man undervisar med hjälp av IKT. Dessa är; bristande infrastruktur, avsaknad av fortbildning, otydlighet kring syftet med verktygen, mer ensamarbete och mindre lärarstöd, logistiken i klassrummet samt hur läraren tolkar sitt uppdrag. Vi känner igen oss i dessa punkter och vi är medvetna om att vi måste arbeta aktivt med detta för att försöka eliminera dessa fallgropar. Vi i kollegiet måste därför ges tid till att föra diskussioner kring detta samt ges möjlighet att utarbeta en plan för hur man ska undvika dessa fallgropar. Först då kan man börja använda de digitala hjälpmedlen mer friktionsfritt.

Bokens kanske viktigaste budskap, enligt författaren, är troligtvis att vi alla måste inse att de digitala verktygen kommer att ändra synen på lärande. Vi kan inte styra över vad eleverna lär sig och skolan har inte monopol på kunskap och hur eleverna lär sig. Vi måste våga släppa taget och ge eleverna eget ansvar för sitt lärande. Det är hur man lär sig och inte alltid vad man lär sig som räknas. Författaren betonar dock vikten av att hålla eleverna nära sig rent fysiskt i klassrummet när man använder digitala hjälpmedel i undervisningen, detta för att kunna följa och coacha eleven under hela lärandeprocessen. Att hålla eleverna nära är viktigt till dess att du är säker på att de klarar mer frihet under ansvar. Att släppa eleverna helt fria i sitt arbete är helt förkastligt och får helt motsatt effekt på lärandet menar författaren. Undersökningar från bl.a. Skolverket, konstaterar nämligen att det som mest har bidragit till elevernas försämrade resultat under de senaste åren är att eleverna i många fall har lämnats för mycket ensamma i sitt arbete utan tillräcklig kontakt med läraren. Detta bör man då särskilt ha i minnet då man jobbar med digitala hjälpmedel i sin undervisning.

Boken betonar även att det är viktigt att vi ser elevernas process i arbetet och inte bara ser slutprodukten. Vi måste se att eleverna utvecklar sina förmågor under tiden de använder de digitala hjälpmedlen. Under arbetet gäller devisen ”Frihet under ansvar”. Det krävs därför att vi pedagoger har tydliga regler, kanske ännu tydligare vid mera fritt arbete. Vi måste finnas till hand för de elever som behöver hjälp och tydligt vägleda och coacha eleverna till att nå målet. Vi kan som tidigare nämnts inte överlåta ansvaret helt på eleverna, utan vi måste utmana eleverna på deras nivå. Det gäller att hålla eleverna nära sig som pedagog till dess att man ser att de klarar frihet under ansvar. Syfte, mål och bedömning måste vara klart och tydligt formulerat vid vårt arbete med digitala verktyg. Det är först när detta är tydligt för eleven som användandet av digitala hjälpmedel kan leda till ökad kvalitét i skolarbetet.

En annan viktig tanke som lyfts fram i boken är att eleverna med hjälp av digitala verktyg får en chans att öva sina förmågor, t.ex. att samarbeta, kommunicera, kritiskt granska, lösa problem samt att utveckla entreprenöriella egenskaper. Detta betyder att IKT- användandet inte bara är ett användande av ett verktyg för att söka information, skriva, räkna mm, utan även för att eleven ska kunna träna och utveckla mer övergripande förmågor.

Vi i lärgruppen diskuterade även den etiska aspekten av användandet av IKT i vår undervisning. Vi anser att det är av yttersta vikt att eleverna också får vara med i den etiska diskussionen, så att alla tydligt vet vilka regler som gäller när vi använder digitala verktyg i skolan. I dessa diskussioner ingår givetvis även diskussioner kring regler runt copyright, källkritik, kritisk
granskning, lagar om kränkning mm. Vi anser att det är bättre att eleverna lär sig de etiska reglerna bakom användandet av digitala verktyg, så att de lär sig att handskas med dem på ett mer ansvarsfullt sätt än att vi ska begränsa deras möjlighet att nyttja dem. Vi vill att de ska lära sig för livet och inte bara för stunden. Även författaren tycker att detta är rätt väg att gå, då det gäller ett framgångsrikt arbete med digitala verktyg i skolan.

Vårt uppdrag som lärare är bl.a. att vi ska leda våra elever till metoder och processer som de inte alltid tycker är lätta, roliga eller enkla, just därför att vi har ett djupare syfte än att de bara ska surfa runt eller leta fakta. Det gör vår medvetna strävan att träna eleverna i andra förmågor än vad de själva kanske i första hand önskar än viktigare. Vår uppgift är ju att undervisa eleverna för framtiden, där de i skolan måste ha fått möjligheten att träna förmågor som social kompetens, etisk- och moralisk reflektion samt ett källkritiskt förhållningssätt.

En annan viktig lärdom vi dragit utifrån boken är att vi kan hjälpa eleverna på ett mer individuellt sätt med digitala verktyg. Författaren poängterar att digitala resurser hjälper läraren att individanpassa undervisningen utifrån elevens lärstil och behov. Det kan innebära sådana saker som att få stavnings- eller meningsbyggnadshjälp vid skrivuppgifter, kunna knäppa kort på tavlan, ge påminnelse om läxor samt möjligheten att titta på filmklipp från You tube eller flippade klassrum när det passar eleven. Om dessa hjälpmedel används på rätt sätt anser vi att de digitala hjälpmedlen kan underlätta vårt uppdrag att individualisera vår undervisning.

Mycket tid går, som vi alla vet, åt till att hantera digital teknik som inte fungerar som den ska. Det kan handla om allt från att det inte går att logga in på nätet till att datorerna inte är laddade. Allt detta kan bli betydande energitjuvar för oss pedagoger och därför krävs en god genomarbetad struktur kring hanteringen av de digitala verktyg skolan köpt in. Det krävs att någon/ några personer på skolan är särskilt ansvariga för att den strukturen och ordningen finns och bibehålls. Det kan handla om allt från bokningssystem, laddningsmöjligheter till lagning av trasiga enheter. Boken konstaterar att tillgången till ett trådlöst nätverk är en förutsättning för att få digital teknik att fungera fullständigt. Av den anledningen är det av största vikt att kommunen ser till att kunna erbjuda detta för ett framgångsrikt resultat. När det gäller möjligheten att spara arbeten och dokument, som våra elever skapar, menar författaren att molntjänster används i en allt större utsträckning i våra skolor (t.ex. Drop box). Diskussioner måste dock föras på skolorna kring vilka styrkor och begränsningar sådana molntjänster kan innebära för elevernas säkerhet och integritet.

Vikten av ordentlig fortbildning inför användandet av IKT lyfts fram väldigt starkt i boken. Rådet för ett lyckat användande av digitala hjälpmedel är att man som skolledning och kollegium tillsammans pratar igenom den bakomliggande pedagogiken (syfte och mål) innan man kommer till diskussioner om vilken typ av teknik som ska köpas in eller användas. Författaren har som stöd för skolor iordningställt en mängd frågor, som vi tycker är mycket bra att använda som utgångspunkt vid sådana inledande pedagogiska diskussioner. Vi tycker att dessa frågeställningar är mycket bra och relevanta att använda och har därför bifogat dessa till denna artikel. Dessa frågeställningar kan även med fördel användas som kvalitetsgranskning av vårt IKT-användande på skolan.

Ett vanligt misstag är, enligt författaren, att skolor gör det hela i omvänd ordning (köper först och diskuterar sedan) och då blir det ofta inget lyckat resultat. Den viktigaste frågan man bör ställa sig innan man aktivt börjar använda de digitala hjälpmedlen är; ”Hur digitala verktyg kan förstärka eller förbättra kvalitén på undervisningen?”. Det är först när denna grundläggande fråga är besvarad som vi kan gå vidare i digitaliseringen av skolan.

Man behöver inte alltid heller ”gå över ån efter vatten” när det gäller fortbilning på området, utan man bör först försöka ta reda på vilken kompetens som redan finns inom personalgruppen. Se varandra som resurser och lär av varandras erfarenheter och framgångar, menar författaren. Därefter kan externa föreläsare bjudas in om behovet finns. Författaren menar även att det kan vara en fördel om man planerar fortbildning på skolan så att inte alla får exakt samma kompetensutveckling. Sprid hellre på kompetensen inom kollegiet så att flera olika kompetenser finns att tillgå på skolan.

Författaren anser också att det på våra skolor bör finnas en genomtänkt modell för samverkan och uppföljning av hur användandet av IKT fungerar på skolan. En särskild grupp med pedagoger bör kontinuerligt och systematiskt jobba med sådana frågor för att kunna uppnå bästa möjliga resultat för våra elever och deras lärande. Vår lärgrupp inom vårt Comeniusprojekt har en liknande uppgift och syfte. Viktigt är bara att de lärdomar vi dragit utifrån denna bok, samt i vårt samarbete med våra tyska projektpartners, inte stannar inom gruppen utan sprids till våra kollegor och skolledare på de inblandade skolorna i projektet. Detta för att en implementering av våra lärdomar ska kunna göras i våra olika verksamheter.

Författaren menar också att ledaren för skolan, skolans rektor, ska agera offensivt och aktivt vad gäller den digitala skolutvecklingen. Viktigt är då också att den digitala utvecklingen sker systematiskt och inte bara som punktinsatser. Inköp av digitala verktyg måste följas upp och utvärderas, som ovan nämnts. Det viktiga är att hela tiden fråga sig; ”På vilket sätt underlättar och stärker detta sätt att arbeta mina elevers lärande?”

I boken kan man även läsa om hur den lokala kulturen på skolan kan påverka det allmänna klimatet för lärande. Författaren betonar starkt i sin bok att den kultur som finns på skolan kommer att påverka vårt lärande i hög grad, detta oberoende av vilken fortbildning vi får. Den bästa och mest gynnsamma skolkulturen är, enligt författaren, en nyfikenhetskultur där man vågar testa nya saker. När kollegor uppmuntrar varandra och föreslår nya saker leder det till att man vågar testa nya saker i större utsträckning. Det är därför viktigt att fundera på vilken typ av kultur som råder på vår skola? Om vi inte anser att en nyfikenhetskultur råder är det en god idé att fundera på hur man tillsammans kan jobba för att skapa en sådan. Författaren menar att en nyfikenhetskultur underlättas av tydliga strukturer i arbetsorganisationen med väl fungerande ämnes- och arbetslag på skolan, arbetsgrupper där det finns ett tydligt syfte och mål med arbetet.

Författaren presenterar sedan i boken en mängd olika pedagogiska metoder/ förhållningssätt. Vi konstaterar snabbt att vi i vårt projekt mest har använt oss av en sk. Processpedagogik. Författaren menar att det är den pedagogiken som kan bidra bäst till goda resultat eftersom man arbetar mer projektorienterat, tvärvetenskapligt, problembaserat och entreprenöriellt. Processen är här lika viktig som innehållet. Här ges mer utrymme för undersökningar utifrån elevernas egna frågeställningar och läraren får mer rollen som aktiv handledare, vägledare, uppmuntrare och kravställare. Det viktiga inom processpedagogiken är att eleven är en aktiv medskapare, att eleven är med och påverkar sin utbildning. Denna pedagogik ligger också helt i linje med våra styrdokument. Utifrån våra styrdokument samt de lärdomarna vi dragit utifrån denna bok, har vi i vår lärgrupp beslutat oss för att använda oss av detta pedagogiska synsätt i vårt arbete. Vi har därför medvetet haft detta i tankarna när vi planerat och genomfört vårt ”Mirror example” i projektet.

En annan sak författaren betonar i sin bok är att det är viktigt att försöka hitta nya vägar för att i högre grad än idag kunna delge andra mottagare elevernas olika skolarbeten. Att ha en annan mottagare än bara läraren, inom eller gärna utom klassen, stärker elevernas känsla av meningsfullhet. När eleverna känner meningsfullhet ökar oftast deras motivation och därmed stärks även deras lärande. Vi i lärgruppen diskuterar därför hur vi ska kunna bli bättre på att sprida elevernas arbeten till andra. För tillfället används främst molntjänster som Box eller Drop box för detta ändamål. Vi kan tydligt se fördelarna av dessa molntjänster, då fler kan läsa ett arbete och kamratrespons lättare kan göras. Just detta, att sprida elevernas arbeten till andra och att skapa värde för andra är något även våra styrdokument förespråkar i form av värdskapande aktiviteter och entreprenöriellt lärande.

Författaren avslutar sin bok med att summera att alla på skolan måste involveras i arbetet med att använda digitala verktyg i undervisningen, om vi ska kunna nå ett framgångsrikt resultat. För ett lyckat användande av IKT i skolan måste vi först ställa oss de stora frågorna om syftet, synen på lärande, synen på kvalitét och hur dessa verktyg kommer att påverka vår metodik och vår vardagsinteraktion med elever, föräldrar och kollegor. Det är först när vi på allvar tar tag i dessa frågor som vår spännande resa med att utforska de digitala verktygen i klassrummet kan starta.

Författaren betonar att det hela tiden gäller att följa upp det som händer i klassrummet och lära av varandras erfarenheter. Analysera era erfarenheter tillsammans och sök sedan efter relevant forskning. Har andra kommit fram till ett liknande resultat? Om inte, vad beror de olika resultaten på i så fall? Hjälp även eleverna att utveckla ett analytiskt förhållningssätt. Hjälp varandra att leda ett sådant analytiskt förhållningssätt i klassrummen. Ha god koll på processerna ni sätter igång, och notera hur väl det du gör bidrar till både kunskapsresultaten och utvecklandet av ett eget ansvar över sitt lärande. Slutligen kan vi, i vår lärgrupp, konstatera att vårt arbete inom vårt Comeniusprojekt ligger i linje med hur författaren tycker att man ska arbeta med digitala verktyg i skolan. Det känns mycket bra att ha ett mer vetenskapligt stöd i ryggen då vi ger oss i kast med nya utmaningar i den digitala världen.
Författare av artikeln:

Petra Gilliusson (lärare SO-ämnen, åk. 7-9)
Per Lundholm (Lärare Matematik och NO-ämnen, åk. 7-9)
Sofia Holmbom (Lärare Matematik och NO-ämnen samt IT-pedagog, åk. 7-9)
Marianne Hellberg Olsson (Lärare Matematik och NO-ämnen, åk. 7-9)
Samtliga jobbar vid Hagaskolan, Sundsvall

 

Bilaga 1.

Lyckas med digitala verktyg i skolan – Pedagogik, struktur, ledarskap

Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014

 

Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn

– På en skala från 1–10 (där tio är bäst), hur långt tycker du att ni på skolan har kommit för att uppfylla ert kompensatoriska uppdrag och bidra till en likvärdig skola?

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– På vår skola är vi införstådda med att en del av den kontroll som vi strävar efter blir svårare att uppnå i och med att eleverna får tillgång till internet. Vi vet inte exakt hur allt ska hanteras, men vi diskuterar vad som håller på att hända.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– På vår skola har vi kommit långt i att skapa en reflektionskultur där vi tar oss tid att diskutera värderingar, lärande, didaktik och undervisningskvalitet.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

–Vi på skolan diskuterar ofta lärandets villkor och särskilt de antaganden vi har som ligger bakom vår praxis.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– Vi på skolan kan förklara för utomstående varför vi gör som vi gör.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– På en skala från 1–10, hur långt tycker du att ni har kommit på skolan i att diskutera och komma överens om er gemensamma syn på hur man skaffar sig kunskaper?

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– På en skala från 1–10, hur mycket upplever du att du är personligen bunden av läroplanen och kursplaner? 1 innebär att du är helt bunden, 10 innebär att du ser styrdokumenten som goda väg-visare men att du är flexibel och har en förmåga att anpassa dig till gruppensbehov och intressen. Kursplanerna är ett stöd och anger en riktning, men de är inte någonting som man är absolut bunden till.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

 

– På vår skola tycker jag att vi har en god balans mellan myndigheternas agenda och elevens egen agenda.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– På vår skola har vi diskuterat igenom och enats om egenskaper och färdigheter som vi anser är viktiga för att möta framtiden.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– I mitt arbete med undervisningen anstränger jag mig för att ta hänsyn till elevernas olika sätt att lära sig. Jag blir allt bättre på att individualisera.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– Jag lyckas ge mina elever en förståelse för nätetik.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– På vår skola har vi bra koll på lagar och bestämmelser som reglerar villkoren på internet, till exempel copyrightbestämmelser, tryckfrihet och etiskt agerande.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– Ofta tar jag upp värderingsfrågor i samband med texter och bilder som vi möter i läroböcker, filmer och på nätet.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– På vår skola har vi haft utförliga diskussioner om vad vi menar med undervisningskvalitet och gett varandra exempel på vad vi helst vill se och höra i klassrummet (på fritidshemmet eller i försko-lan). Vi har en tydlig bild av våra kriterier på framgång.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– På vår skola arbetar vi medvetet för att underlätta för växande och flow.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– Jag är noggrann med hur jag ger mina elever återkoppling och ser hur det påverkar motivationen.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

Kapitel 3. Inköp och underhåll

– På vår skola (eller skolförvaltning) har vi ett bra grepp om investeringar i digitala verktyg och vilka konsekvenser de får på kort och lång sikt.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– På vår skola (eller skolförvaltning) har vi insikt i de leasingavtal som kommunen (friskolekoncernen) eller skolan har, så att vi vet hur ofta och i vilket skick vi behöver byta ut våra digitala verktyg.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– På vår skola har vi en väl fungerande trådlös internetuppkoppling som alla har tillgång till och som fungerar utan problem.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– Vi på skolan väljer hårdvara som håller på lång sikt.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– På vår skola har vi ett bra grepp om vilka program och ”appar” som bäst hjälper oss att höja kvaliteten på undervisningen.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– På vår skola har vi ett säkert och lättanvänt system för att lagra både program och dokument.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– På vår skola känner alla till vem det är som är leverantör av vårt datasystem och vi har ett bra samarbete med den firman.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– På vår skola har vi en lättanvänd lärplattform som underlättar administration, kommunikation och lagring av dokument.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– På vår skola lär vi eleverna att hantera internet på ett tryggt och säkert sätt.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– På vår skola har vi en bra dialog med både elever och föräldrar om vilka applikationer och program som fungerar bäst för lärande och som håller en hög etisk standard.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

 

– På vår skola har vi ett välfungerande bokningssystem, laddningssystem och även ett bra system för felanmälan.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– På vår skola har vi välfungerande system för att hämta, lämna och låsa in datorer.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– På vår skola har vi en flexibel möblering som underlättar flexibilitet och mobilitet, men vi har ändå möjlighet att följa eleverna i deras arbete.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– På vår skola har vi ett välfungerande samarbete med vår IT-leverantör och dem som ansvarar för supportfrågor. Leverantören förstår våra behov och de problem som uppstår åtgärdas snabbt. Det är lätt att få kontakt och lätt att förstå vad de menar att vi ska göra.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

Kapitel 4. Digital fortbildning

– På vår skola har vi en genomtänkt plan för fortbildning som följs upp konsekvent och målmedvetet.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– På vår skola har vi en genomtänkt plan för digital kompetensutveckling.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– På vår skola utvecklar olika personer olika typer av digitala specialistkompetenser.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– På vår skola har vi ett system för kollegial handledning och utveckling.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– På vår skola har vi en nyfikenhetskultur.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– På vår skola delar vi med oss av det som fungerar bra. Vi är generösa mot varandra.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

 

 

 

– På vår skola utnyttjar vi tiden effektivt när vi har arbetslags-, personalgrupps- eller arbetsplatsträffar. Vi pratar om viktiga saker som gagnar skolans utveckling och undervisningens kvalitet.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– På vår skola har vi ett genomtänkt och gediget system för rekrytering av ny personal.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

Kapitel 5. Digitala verktyg i undervisningen

– Jag tycker att jag allt oftare förflyttar mig från förmedlingspedagogik till processpedagogik.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– Jag har förmåga att arbeta på flera plan samtidigt och lyckas ofta planera aktiviteter som tränar olika förmågor, samtidigt som det finns ett fokus på kunskapsinnehållet.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– På vår skola arbetar vi med projektarbeten på ett väl genomtänkt och högkvalitativt sätt.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– På vår skola arbetar vi med projektarbeten som har som avsikt att påverka vår närmiljö och samhället.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– Jag skulle kunna skriva en punktlista över den process jag tar mina elever igenom när det gäller min undervisning. (Prova!)

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– Jag varierar min metodik så att jag ibland berättar själv, ibland utnyttjar resurser som fi nns på internet och ibland strukturerar gruppuppgifter.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– Jag använder internets möjligheter för både repetition och inlärning genom de många olika online-föreläsningar och utbildningar som finns som stöd för elevers lärande.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– På vår skola har vi ett välfungerande digitalt dokumentationssystem för att både lagra dokument och sprida dokument (när vi bedömer det som lämpligt).

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– På vår skola har vi ett system för att samla länkar till intressanta sajter, digitala program, artiklar, tidningar, lektionsplaneringssajter och databaser som alla har tillgång till.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

Kapitel 6. Ledarskap

– På vår skola har vi närvarande skolledare som agerar offensivt och aktivt för att främja en systematisk kvalitetsutveckling av undervisningen.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– Jag tycker att jag jobbar mycket målmedvetet med struktur och metakognitiva processer.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– Jag förstår vad som menas med kontroll över processen.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– Jag förstår vad som menas med att processen är minst lika viktig som innehållet i undervisningen och jag håller med.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– Jag vet utan tvekan vad jag letar efter för att veta om mitt pass har gått bra.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– Jag är bra på att ange en tydlig struktur för grupparbeten och projektarbeten.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– När jag handleder eleverna ställer jag frågor för att bilda mig en uppfattning om huruvida de förstår instruktionerna, kan sina rolleri gruppen, vet vad som förväntas av dem och var de befinner sig i ”processen” av det arbete som de gör.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– Jag lägger en struktur på ett grupparbete efter gruppens mognadsgrad, allt i syfte att träna till ansvar.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– Jag förstår att jag anpassar frihetsgraden till den mognadsgrad där eleverna befinner sig med avsikt att träna till ansvar och utöka frirummet.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

 

 

– Mina elever vet att jag vill dem väl.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– Mina elever vet att jag vet mycket om deras styrkor och talanger.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– På vår skola är vi bra på att informera och samarbeta med föräldrarna kring frågor som berör den digitala utvecklingen.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– På vår skola har vi tydliga rutiner för vilka kanaler vi använder för att informera föräldrarna och alla känner till dessa.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– Vi utarbetar metoder och förhållningssätt i god samklang med våra lokala politiker.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– Vi är bra på att aktivt söka kontakt med andra skolor som har en väl fungerande digital strategi.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10

– Elevernas kontakter med varandra på nätet visar respekt. Kränkningar förekommer inte.

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10